Textkompott

Jag minns kvällen i solnedgången.
När vi lyssnade på vågornas brus,
och kände vindens sus.
När vi satt där på stranden,
och du tog mig i handen.
När du sa de allra vackraste orden,
som finns på jorden.
När du sa att du alltid skulle vara där för mig,
när jag behövde dig.
Men inget av det där du sagt var sant.
- du var en riktigt stor klant.

En dag var du bara borta,
och stegen mellan dig och mig var långt ifrån korta.
Alla ord som du hade sagt till mig var bara tomma,
och jag blev till en liten vissen blomma.
När jag behövde dig,
fanns du inte där för mig.
Du din väg hade gått,
men mitt hjärta för evigt fått.

/ Elin G.